t r o t t o a r

Vinterns första snö faller långsamt ner och hela staden blir vit och tyst. Några få spår från bilar i snön och ett och annat barn som försöker sig på att starta snöbollskrig är de enda tecken på liv. Det är som om hela staden håller andan och avvaktande förbereder sig för det som komma skall. Inte ens de lekande barnen är speciellt högljudda denna kväll.

Jag kommer på mig själv med att stänga av tv:n, krypa ihop i soffan med en bok och lite dov musik på stereon. Det är som hela mitt väsen sänker takten några steg, andas långsammare och mina rörelser känns mer flytande och mindre energikrävande.

Vinterdvalan kommer även till oss, trots alla försöka att nonchalera att vi är en del i något större. Kraften i årstiderna är så mycket starkare än något som människan någonsin kan skapa.

Nu ser jag inte längre till den andra sidan av dalen, gatlyktorna är små diffusa ljuspunkter i den vita dimman som innesluter allt.

Snön faller sakta och allt innesluts i den…