24 timmar metal, det sätter sin spår. Hur ska de två dagarna sammanfattas? Vilka är mina intryck?
Vädret var trist och nyckfullt.
Ölen var blaskig och underbart god.
Musiken högljudd och berusande.
Människorna sköna.
Det känns både i kropp och plånbok idag men på frågan om jag skulle göra om det svarar jag utan tvekan: Hell Yeah!
Fredagens stora behållningen var naturligtvis Rammstein men jag blev positivt överraskad av Sonic Syndicate.
På lördag kom vi ner lagom till att Finntroll gick på. Det går inte att låta bli att bli glad och bara njuta av dessa finnar. Ur wikipedia.org: ”Finntroll är ett finländskt folkmetal-band som blandar in finsk folkmusik och humppa, en finsk variant av polka, i sin musik. De sjunger på svenska, då detta enligt grundaren Katla, som är finlandssvensk, är ett mer trollskt språk.”
Sen avlöste Amon Amarth, Soulfly och Dark Tranquillity varandra i snabb takt. Av dessa var det Dark Tranquillity som fick mest tryck i grejerna. Tung spelning i tältet som milt sagt var överfullt.
In Flames avslutade lördagen med en jävla bra spelning, det märktes att de spelade på hemmaplan. (Glenn! Glenn! Glenn! Glenn! Glenn!)
Men det var ändock Hatebreed som hade mest tyngd första låten på sitt set…
Born to bleed fighting to succeed
Built to endure what this world throws at me
